BRF krisberedskap
SAMBEREDSKAP
I en tid av ständiga förändringar är det viktigt att vara förberedd på det oväntade. För bostadsrättsföreningar innebär detta inte bara att hantera vardagliga utmaningar som brandskydd, hissar som står eller osäkra utemiljöer, utan även att vara redo för större kriser. Krisberedskap är grundläggande för att säkerställa tryggheten för alla medlemmar i föreningen. Ert arbete kan börja idag med att ställa er frågan: Vad kommer krävas för att de som sköter om vår fastighet, vår ekonomi och vårt brandskydd inte skall dyka upp när vi behöver dem?
Bostadsrättsföreningar, som både är hem och formella organisationer, står inför unika utmaningar när det gäller krisberedskap. Varje förening bör aktivt identifiera och hantera risker och sårbarheter som är relevanta för deras situation. Vår analys visar att många föreningar inte är tillräckligt förberedda för större störningar. En analys som backas upp av MSB:s behovsinventering av svenska BRF:er från 2021.
För att hantera kriser bör varje BRF börja med att kartlägga sina resurser och behov. Detta inkluderar fysiska tillgångar som vatten och mat, samt mänskliga resurser som kunskap och färdigheter hos medlemmarna. Det är viktigt att ha en dynamisk plan som kan anpassas efter förändrade omständigheter och hotbilder.
Kommunikation är centralt för krisberedskap. En genomtänkt kommunikationsstrategi säkerställer att alla medlemmar snabbt kan få viktig information under en kris. Detta kan vara via digitala medier, men också genom traditionella metoder som anslagstavlor och möten. Alla medlemmar bör veta vem som ansvarar för vad under en kris och hur de kan bidra.
Som beredskapskonsulter specialiserade på att stödja bostadsrättsföreningar hjälper vi styrelser att utveckla, implementera och förbättra sina krisberedskapsplaner. Vi erbjuder skräddarsydda lösningar med riskanalyser, utbildning och praktiska övningar, anpassade efter era behov.
Vi ser bostadsrättsföreningen som en viktig aktör i krisledning, där styrelsen står vid rodret och medlemmarna vet hur de kan bidra till kollektiv trygghet under kriser. Fundera över vilken förmåga att hantera en kris ni har i er förening, och vilka kritiska värden denna förmåga är kopplad till. Precis som står att läsa här bredvid om detta RSA-arbete på nationell nivå menar vi att denna metod även bör implementeras på gräsrotsnivå. Av medborgarna! För medborgarna!
Kontakta oss om ni vill veta mer om hur vi kan hjälpa er med krisberedskap i er bostadsrättsförening.
VAD ÄR EN RISK OCH SÅRBARHETSANALYS?
Arbetet med risk och sårbarhet handlar om att identifiera och analysera hot och risker som kan leda till svåra påfrestningar för samhället. Det kan handla om allt från skogsbränder och jordskalv till utbrott av pandemier eller kemikalieutsläpp. Vi har ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i Sverige som gör att vi nu också ska planera för en situation med höjd beredskap och i yttersta fall även krig.
Inom krisberedskapen jobbar vi för att samhället ska fortsätta att fungera även i krissituationer. Det finns flera exempel på verksamheter som är särskilt viktiga för att samhället ska fungera, så kallade samhällsviktiga verksamheter. Energiförsörjning och hälso- och sjukvård är exempel på områden där det finns verksamheter som alltid måste fungera. Genom att jobba förebyggande med krisberedskap, risk och säkerhet kan verksamheterna göras mer motståndskraftiga och samhället blir mer robust.
De tre principerna – likhet, närhet och ansvar – utgör grunden för Sveriges krisberedskap. Kommunerna följer dessa riktlinjer när de hanterar kriser. Dock ifrågasätts deras förmåga att säkerställa effektiva insatser, vilket kan påverka ditt skydd i en krissituation.
Likhetsprincipen
Denna princip fokuserar på att använda gemensamma metoder och verktyg för samordning vid kriser. Trots detta saknar kommunerna ibland resurser för att agera tillräckligt effektivt.
Närhetsprincipen
Här ligger tyngdpunkten på att beslut ska tas nära krisens centrum för snabbare reaktioner. Men lokala myndigheter kan sakna både kompetens och resurser för att verkställa besluten.
Ansvarsprincipen
Ansvarsprincipen tydliggör vem som ansvarar för olika delar av krishanteringen. Flertalet rapporter pekar på stora utmaningar för kommuner att leva upp till förväntad förmåga vid en kris. Något som direkt drabbar boende i kommunen.
För dig som privatperson innebär detta att kommunernas beredskap kanske inte räcker för att nå ut till alla på ett sådant effektivt sätt så att du inte hinner drabbas.
Under en kris kan viktiga samhällsfunktioner som vatten, el, avlopp, sjukvård och räddningstjänst att vara hårt belastade. Det är därför viktigt att bostadsrättsföreningar (BRF) och samfälligheter utvecklar egen krisberedskap.
Vi rekommenderar att BRF:er tar initiativ till egen krisberedskap för att skydda medlemmar och fastigheter när kommunernas resurser inte räcker till. Detta inkluderar att planera för nödsituationer, säkerställa tillgång till grundläggande resurser och etablera interna rutiner för att hantera kriser effektivt.
Om er förening står stark som krisledningsaktör vid en påfrestande situation avlastar detta flertalet andra samhällsaktörer och den svenska civila beredskapen och resiliensen höjs avsevärt.
På MSB:S webbplats finns en rad nyttiga informationsfilmer som dels kommer med rekommendationer om hur du kan och bör bete dig vid en större samhällspåverkande händelse och dels förklarar vad du som medborgare kan förvänta dig av ditt lokalsamhälle vid en kris.
Denna typ av samhällsinformation anser vi vara en viktig del i stärkandet av vårt lands civila beredskap inför en kris eller krig. Vi hävdar dock att betydligt mer ansvar kommer hamna nära den enskilde medborgaren.
Detta skiljer sig givetvis från kommun till kommun. Men vad som är säkert är att hur man bor och vilka kritiska beroenden man har i vardagen, i allra högsta grad kommer att påverka förmågan att klara av en samhällelig kris.
KONTAKTA OSS
